Handelsbanken var den europeiska bank som riskerade att drabbas hårdast om Baselkommittén – ett internationellt forum för tillsynsmyndigheter – i veckan enats om att begränsa bankernas möjligheter att räkna på de egna lånens risk.

Bedömningen – det vill säga sannolikheten att ett lån inte eller bara delvis betalas tillbaka – reglerar bankernas kapitalnivåer och därmed hur stora de kan växa sig.

Baselkommittén har sedan tidigare föreslagit en begränsning av bankernas interna riskbedömningar genom ett så kallat ”riskgolv”, som skulle göra det svårare att underskatta risk.

Detta eftersom bankernas egna uträkningar visat sig variera betänkligt. Riskerna, fruktar man, spelas ned i syfte att maximera vinst.  

Riskgolvet har beskrivits som den sista pusselbiten i det omfattande Basel III-regelverket, som tillsynsmyndigheter jobbat på sedan finanskrisen 2008.

Att man inte tycks ha kommit överens om ett konkret förslag i Santiago har emellertid fått reformivrare att misströsta. Baselkommittén hade föresatt sig att färdigställa Basel III-reglerna till årsskiftet. Den deadlinen blir svår att hålla.   

Donald Trumps valseger i USA har ökat osäkerheten ytterligare. Den tillträdande presidentens syn på Basel III-reglerna är oklar.

Ett riskgolv är dock fortfarande aktuellt, vidhåller Riksbankschefen Stefan Ingves, som i veckan avgick som Baselkommitténs ordförande.

Ett införandeskulle bli särskilt kännbart för svenska banker, i synnerhet Handelsbanken.

Skälet är generösa riskbedömningar. Ett riskgolv skulle framtvinga mer konservativa beräkningar. Det skulle minska kapitalbufferterna.  

Att de svenska storbankernas kapitalnivåer är höga i internationell jämförelse, beror till stor del just på de egna riskberäkningarna.    

Copenhagen BusinessSchools Jesper Rangvid konstaterade under en presentation i Stockholm på fredagen att svenska banker är "bäst i Norden" på att pressa riskvikter, och därmed snygga till de egna kapitalnivåerna.

Bankföreningen har riktat frän kritik mot förslaget på ett riskgolv. Även flera europeiska tillsynsmyndigheter är skeptiska.

Skälet är att bankerna är en viktigare kugge i det finansiella systemet än i USA, där utlåning i större utsträckning sker via kapitalmarknaden (amerikanska banker säljer dessutom vidare sina bolån till de statliga bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac).

Europeiska banker skulle med andra ord drabbas hårdare av ett riskgolv än amerikanska. Det kan slå mot tillväxten, om redan svaga banker begränsar utlåningen ytterligare. Knappast välkommet efter år av stagnation.