När profetiorna för hur börsåret 2023 skulle mejlas fram satt många analytiker på sina kontorskammare och spådde att marknaderna skulle fortsätta backa åtminstone under årets första halvår och åtminstone på mogna aktiemarknader. Uppgången skulle sedan komma under årets andra halvår år när börsen skulle ta ut riktningen för 2024 som förväntades bli positivt.

Så här i efterhand kan man konstatera att det hittills blivit precis tvärtom.

Amerikanska Nasdaq är upp 22,5 procent medan storbolagen i Nasdaq 100 är upp hela 27,5 procent efter mycket starka uppgångar för samtliga teknikjättar som Apple, Microsoft, Alphabet och inte minst Nvidia och Meta.

Det amerikanska storbolagsindexet S&P500 är upp knappt 10 procent i år med techaktien Nvidia i topp.

På det svenska storbolagsindexet återfinns vinnarna inom spel och verkstad.

I topp hamnar Evolution med en uppgång på 40 procent i år följt av Alfa Laval med en uppgång på 30 procent och H&M med en uppgång i år på knappt 30 procent.

Förlorarna finns inom fastigheter och bank med folkfastighetsaktien SBB i botten. SBB:s nedgång i år summeras till hela 65 procent.  

Oron för den svenska fastighetsmarknaden har också fått de svenska storbankernas aktier att underprestera index i år. Handelsbanken, Swedbank, SEB och Nordeas aktier är samtliga ner i år.

De räntekänsliga techaktierna har alltså fram tills nu kraftigt överpresterat de likaså räntekänsliga fastighetsaktierna.

Längre ner i börslistorna går det att skönja att småbolag inte är i ropet med First North All-Share index som hittills i år bara är upp 1 procent. Trenden är densamma på andra mogna marknader, där det främst är de lönsamma storbolagen som drivit på börsrallyt.

Nu går vi alltså in i sommaren med relativt höga värderingar för storbolagen. Till exempel handlas amerikanska Nasdaq nu till ett genomsnittligt p/e-tal på 28,7 och S&P500 handlas till ett genomsnittligt p/e-tal på 18,3.

Det är alltså inte särskilt billigt längre på börserna efter årets vårrally.

Samtidigt är inflationen på väg ner med stormsteg och obligationsmarknaden prisar in slutet på centralbanksåtstramningarna.

Om vi ser historiskt finns det lite olika sätt som marknaderna brukar handlas på efter detta. Den avgörande skillnaden verkar vara hur hög inflationen varit under respektive räntehöjningscykel.

På 1960, 1970 och 1980-talen när inflationen var mycket hög var aktieavkastningen negativ både på tre, sex, nio och tolv månaders sikt efter att räntetoppen hade nåtts.

Det omvända gällde när inflationen inte varit särskilt hög.

Bakom detta mönster ligger att när inflationen är ovanligt hög så tvingas centralbanken ligga kvar längre med högre räntor och omvänt kan de lätta på gasen snabbare om inflationen inte är så kvardröjande.

Den ovanligt höga, genomgripande och svårbehandlade inflationsperioden vi är inne i talar för att vi kan gå mer mot ett börsscenario som liknar de som var när inflationen var som högst under 1960-1980-talen.

Det kan betyda att den här sommaren när vi förväntas nå räntetoppen kommer att leva upp till historien och bli just volatil med en dragning nedåt.

Vad som ligger bakom de volatila somrarna är den låga handelsvolymen. Utöver det har vi en rapportperiod mitt i sommaren som hjälper till att göra börsen än mer volatil.

De höga värderingarna i kombination med högre volatilitet kanske kommer att locka fram sommarbjörnen trots allt. Det återstår att se men det skulle förvåna föga om vi i slutet av 2023 återigen kan konstatera att börsanalytikerna haft helt fel.

Följ mig på gärna Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn,TwitterYouTube och på Soundcloud