Det har varit en svängig, men i huvudsak negativ, resa för svenska BNP under 2023. När BNP-indikatorn för oktober publicerades väcktes dock visst hopp när det visade sig att indikatorn lite överraskande steg med 1,0 procent jämfört med september. Därför var nyfikenheten, och samtidigt osäkerheten, stor inför de novembersiffror som SCB publicerade på onsdagsmorgonen.

I november steg den svenska BNP-indikatorn med 0,2 procent jämfört med föregående månad. Den positiva tolkningen av utfallet är att svensk ekonomi därmed kan komma att smita ur recessionens gastkramande grepp om tillväxten även hållit i sig under december. (Teknisk recession är när BNP sjunker två kvartal i rad även om det i övrigt är en högst fyrkantig definition.)

Samtidigt är tillväxtsiffrorna egentligen inget att yvas över. För som SCB skriver är den största positiva drivkraften bakom BNP-uppgångarna både i oktober och november ett starkare utrikeshandelsnetto. Framför allt drivet av att svagare varuimport. Svag import är knappast ett styrkebesked för svensk ekonomi då det snarast tyder på att den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas påfallande svagt.

Hushållen spenderar visserligen sina pengar snabbt men de räcker till allt mindre varor och tjänster. Det är väl heller inget som gläder hushållen att det är konsumtionen av bostad, elektricitet, gas och uppvärmning som ökar snabbast. Den steg i november med 4,4 procent jämfört med samma period i fjol. Mätt i volym.

Detaljhandeln minskade däremot med 0,5 procent i volym mellan oktober och november. Nedgången jämfört med november i fjol landade på 1,7 procent. Så även om den nedåtgående trenden har bromsat in rejält så är det fortsatt svaga handelssiffror.

Nu kan man dock ha vissa förhoppningar på att konsumtionen tar bättre fart under loppet av 2024. Men då ska också inflationstakten sjunka enligt plan, vilket i sin tur ger reallöneökningar, och samtidigt måste förstås Riksbanken leverera de förväntade räntesänkningarna. Gärna med start redan i samband med nästa penningpolitiska besked den 1 februari. Det är nog att hoppas på för mycket, men kanske kan nästa veckas svenska inflationssiffror för december öka trycket på banken.

Bättre går det för industrin som faktiskt lyckats hålla uppe produktionen under stora delar av 2023.   I november steg industriproduktionen med 0,2 procent jämfört med november i fjol. Samtidigt som orderingången steg med 1,0 procent. Det är framför allt exportmarknaden som utvecklas starkt under november med elektronikindustrin och transportmedelsindustrin som viktiga motorer. I övriga delbranscher är det faktiskt mest minussiffror för den totala orderingången.

I byggsektorn fortsätter det däremot att vara rejält besvärligt och här föll produktionen med 5,3 procent i november jämfört med motsvarande månad i fjol.

I tjänstesektorn föll produktionen med 2,2 procent.

Även om enskilda månadssiffror ska tolkas med viss försiktighet, då stora revideringar kan förekomma, så är tendensen ändå rätt tydlig. Svensk ekonomi har ännu inte kommit igenom sin svacka, även om den tolkningen oförsiktigt nog kan göras på ett eller annat håll. Riksbanken är förhoppningsvis inte en av dessa. Mycket tidiga, och ska erkännas osäkra signaler, tyder exempelvis på att hushållen hittills hållit ännu hårdare i slantarna efter jul- och nyårsspenderandet än de vanligtvis brukar göra.

Ett mer genuint uppsving för svensk ekonomi ser i bästa fall ut att dröja en bit in på 2024.