STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Svenska räntor rörde sig inte speciellt mycket efter att Riksbanken på torsdagsmorgonen meddelat att styrräntan höjs med väntade 75 punkter till 2,50 procent och att styrräntan nu väntas ligga "strax under" 3 procent i början på nästa år.

De svenska räntorna sjönk överlag i linje med Europaräntorna, efter räntenedgångar i USA kvällen före som följde på ett duvaktigt Fed-protokoll, medan dollarn försvagades brett.

Vid svensk stängning var den tyska tioårsräntan 9 punkter ned till 1,84 procent, medan den svenska tvåårsränta slutade 5 punkter lägre på 2,35 procent och tioåringen 10 punkter lägre på 1,78 procent. Större delen av nedgångarna i svenska räntor kom före räntebeskedet.

Kronan blev på torsdagen 7 öre starkare till 10:82 mot euron och 12 öre starkare till 10:39 mot en generellt svagare dollar.

En stor majoritet i Infronts enkät spådde att Riksbanken skulle höja styrräntan med just 75 punkter till 2,50 procent, men några hade öppnat för möjligheten av 100 punkter, som vid septembermötet.

Riksbanken konstaterade att inflationen fortfarande är alldeles för hög och varnade för en fortsatt stor risk för att dagens höga inflation biter sig fast. Den höga inflationen urholkar mångas köpkraft och gör det svårare för hushåll och företag att planera sin ekonomi.

"Inflationsutvecklingen är fortsatt svår att bedöma och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom rimlig tid", skrev Riksbanken i sitt pressmeddelande.

Nordeas Susanne Spector skrev i en kommentar till beskedet att det första intrycket var hökaktigt och hon pekade på att det inte fanns någon räntesänkning i räntebanan som sträcker sig till fjärde kvartalet 2025.

Flera bedömare såg en också hökaktig twist i ett alternativscenario. I händelse av fler överraskningar på uppsidan för inflationen så förebådas en mer kraftfull åtstramning jämfört med huvudscenariot. Bidragande till hökaktigheten är att möjligheten av ett lägre inflationsutfall knappt nämns.

Att direktionen var enig var lite av en överraskning, då Nordea trott att Breman och Flodén skulle argumentera för en höjning med 50 punkter.

Från arbetsmarknadens parter skiljde sig bedömningen delvis åt kring vad räntehöjningen får för konsekvenser.

LO:s chefekonom Laura Hartman ansåg att Riksbanken räntehöjning var kontraproduktiv och ökar arbetslösheten snarare än minskar inflationen.

Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten såg beskedet som en tydlig markering att Riksbanken har fullt fokus på att få ner inflationen.

"Att Riksbanken stampar på bromsen snabbt och kraftigt är inte optimalt och det slår hårt mot både hushåll och företag men att inte pressa tillbaka inflationen till målet är en ännu mindre attraktiv väg framåt", sade Kerstin Hallsten, i en kommentar.

På pressträffen fick avgående riksbankschefen Stefan Ingves en fråga om risken för en löne-prisspiral och svarade att det är en dålig idé att försöka kompensera sig för räntehöjningar, eftersom det kommer att leda till ännu högre räntehöjningar.

Tidigare på torsdagsmorgonen visade statistik att förtroendet i den franska industrin dämpats, då konfidensindikatorn för industrin sjönk till 101 i november från 103 månaden före. Väntat var en mindre nedgång till 102.

Tyska IFO-index steg däremot mer än väntat i november, till 86,3 i november, från 84,5 i oktober. Väntat var en mindre uppgång till 85.

Bedömningen av nuläget sjönk till 93,1, från 94,2, medan förväntningarna steg till 80, från 75,9. Den förra var lite lägre än vänta medan den senare var högra än analytiker räknat med.

Commerzbanks chefekonom Jörg Krämer noterade att den signifikanta uppgången i IFO-index visar att företagen ser en viss förbättring i sentimentet. Exempelvis har risken för gasrasonering fallit väsentligt de senaste veckorna och den tyska regeringen har massivt ökat sitt stödpaket.

"Jag räknar fortsatt med en lågkonjunktur, men mer än någonsin inte med en ekonomisk kollaps", skrev Krämer.

På torsdagens agenda stod även protokollet från ECB:s policymöte i oktober, som visade att ledamöterna i ECB-rådet bedömde att inflationsutsikterna hade fortsatt att försämrats, inflationen var allt för hög och vid upprepade tillfällen över ECB:s prognosbana. Dessutom hade pristrycket blivit mer brett baserat, med en stigande trend i kärninflationen och i andra mått på underliggande inflation.

"Denna utveckling indikerade en ökad risk för att inflationen kan bita sig fast och att andrahandseffekter och en löne-prisspiral kan växa fram", framgick det av protokollet.

Ledamöterna bedömde att en återgång för inflationen till 2-procentsmålet var osannolik utan "ytterligare beslutsamma penningpolitiska åtgärder".

ING Ecomomics tyckte at protokollet visade försiktigt ökande oro för recession.

Vid de amerikanska marknadernas stängning på onsdagen stod den tvååriga USA-räntan i 4,51 procent, medan tioårsräntan stod i 3,70 procent. På torsdagen håller USA-marknaderna stängt på grund av Thanksgiving och fredagen är en halvdag och många passar därför på att ta långhelg.

Protokollet från Federal Reserves räntemöte den 1-2 november, som släpptes på onsdagskvällen, visade att Fed-ledamöterna är överens om att en inbromsning i höjningstakten kan hända "snart".

Enligt CME:s Fedwatch tool har marknaden prisat in en sannolikhet på 76 procent att Fed höjer med 50 punkter vid decembermötet, och 24 procent för 75 punkter. På onsdagen låg motsvarande förväntningar på 71-29 procent.

På valutamarknaden handlades euron vid svensk stängning strax över 1:04 mot dollarn, upp från 1:035 vid samma tid dagen före, och dollarn hade även tappat mot yenen, till 138:2 (140:3).

Sofia Polhammer +46 8 5191 7937

Nyhetsbyrån Direkt