STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europaräntorna visade små nettorörelser på måndagen inför en minst sagt fullmatad vecka. USA-räntorna sjönk tillbaka något, medan dollarn tappade med minskade "Trump trade"-positioner. Oljepriserna var upp efter en senarelagd utbudsökning från Opec+, medan börserna var blandade.

Marknaden skakade i stort av sig den svaga USA-jobbrapporten i fredags, som påverkats av tillfälliga faktorer, och förväntningarna ligger fortsatt på att Federal Reserve ska sänka räntan med 25 punkter på torsdag.

Veckans främsta fokus är USA-valet på tisdagen. Det är fortsatt mycket jämnt i opinionsmätningarna mellan Kamala Harris och Donald Trump, såväl nationellt som i nyckeldelstaterna.

En mätning från Des Moines Register/Mediacom fick uppmärksamhet i helgen då den visade att Harris gått om Trump i den traditionellt "röda" delstaten Iowa, och oddsen på bettingsajten Predictit svängde till Harris favör, även om Trump fortsatt leder på andra sajter som Polymarket och Kalshi.

"Enkäten gav ett slag mot Trump trade. Men presidentvalet ser ut att bli en nagelbitare och det är möjligt att vi kanske inte vet vinnaren förrän flera dagar senare", sade Elias Haddad på Brown Brothers Harriman till Bloomberg News.

Bland annat stärktes den mexikanska peson betydligt under måndagen.

Definitiva EMU-PMI visade en uppgång till 46,0 i oktober från 45,0 i september, något över preliminära 45,9. Generellt svag konjunktur talar för fler ECB-sänkningar, men euron stärktes något till strax runt 1:09-nivån mot dollarn.

George Saravelos på Deutsche Bank tror att en Harris-seger kan ge viss press uppåt i EUR/USD, men ingen tydligare dollarriktning förrän utsikterna för finanspolitiken klarnat.

Vid en Trump-seger, beroende på utvecklingen kring tullarna, skulle ECB däremot tvingas till betydligt fler räntesänkningar, och EUR/USD kunna sjunka till 1:00.

"Generellt anser vi inte att marknaden har prissatt en betydande tullrisk, varken när det gäller valutan eller kring amerikansk inflation. Vi ser även en reell risk för att negativa räntor kan återvända till Europa, särskilt Schweiz", skrev de.

Obligationsräntorna väntas stiga vid en "röd våg" (republikansk president och hela kongressen) men kan sjunka tillbaka vid en delad Trump-administration. Dollarn väntas däremot stärkas i båda scenarierna.

Finanspolitiken väntas bli mer expansiv efter valet men Deutsche Bank ser ingen dollarkrasch från de dubbla underskotten. För det första är bytesbalansunderskottet inte extremt, för det andra är de flesta finanspolitiska nyckeltal inte sämre jämfört med många andra utvecklade marknader, och för det tredje finns det för närvarande inget alternativ till dollarn som "safe haven".

Svenska steg gick sidledes på måndagen. Kronan stärktes 3 öre till 10:67 mot dollarn från nivån vid den tidiga stängningen i fredags.

Regeringens utredare föreslog på måndagen höjt bolånetak och lättnader i amorteringskraven, vilket nu ska ut på remiss för beslut senare i vår.

Nordea noterade att förslagen var lite mjukare än de väntat.

"Om de införs kommer de förmodligen att ha en positiv men liten effekt på de totala bostadspriserna. Vi ser inget behov av att justera vår prognos för bostadspriser eller konsumtion efter dagens besked och det bör inte heller påverka utsikterna för penningpolitiken", skrev Nordea.

Riksbanken lämnar räntebesked på torsdag och 12 av 13 bedömare i Infronts enkät spår att de sänker med 50 punkter, även om många framhåller en betydande osäkerhet.

Facken inom industrin presenterade på måndagen sina krav inför avtalsrörelsen, och landade i 4,2 procent i ett ettårigt avtal. Hösten 2022 krävde de 4,4 procent, vilket sedan landade i ett tvåårigt avtal på 7,4 procent i en begynnande höginflationsmiljö. Riksbankens senaste prognos antar löneökningar på 3,6 procent per år 2025 och 2026.

Senare i veckan väntas även räntebesked från Bank of England (väntas sänka 25 punkter), Norges Bank (oförändrat) och Australiens centralbank (oförändrat).

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt