Amerikansk tullpolitik präglade börsåret 2025 - OMXS30 steg 16,1 procent


Igår, 17:38

Stockholmsbörsen har lagt 2025 till handlingarna och slutfacit för storbolagsindexet OMXS30 blev en uppgång med 16,1 procent medan det bredare OMXSPI ökade 9,5 procent.

OMXS30-index rörde sig i ett relativt stort spann under året med en bottennotering den 7 april och toppnotering 30 december. Starkaste månaden för OMXS30 var januari som visade en uppgång med 7,6 procent, medan den svagaste månaden var mars med en nedgång på 8,5 procent.

OMXS30-index noterade 20 stycken kursrekord under året. Det rådande kursrekordet ligger på 2 893,86.

Det gångna året präglades av händelseutvecklingen i USA där nyvalde presidenten Donald Trump rivstartade sin andra mandatperiod med mängder av exekutiva beslut. Framför allt tullpolitiken påverkade finansmarknaderna rejält i början av april.

Geopolitiskt fanns det flera oroshärdar men störst fokus låg på det ryska anfallskriget i Ukraina som snart har pågått i fyra år sedan invasionen i februari 2022. Donald Trump lovade att avsluta kriget på 24 timmar efter att han tillträtt som president, ett löfte som inte infriades. Under året kom dock flera fredsförslag upp till diskussion.

Federal Reserve var också i blickfånget och centralbanken sänkte styrräntan tre gånger under året (september, oktober och december). Ordförande Jerome Powell fick under året utstå återkommande kritik från Donald Trump för att inte sänka styrräntorna tillräckligt mycket. I skrivande stund går spekulationerna heta om vem som kommer att bli nästa ordförande, ett val som kommer tillkännages av Trump i början av nästa år. Kevin Hassett, Kevin Warsh och Christopher Waller är favoritnamn som diskuteras att efterträda Jerome Powell.

AI-sektorn var ett fortsatt hett samtalsämne bland investerarna och stundtals skakade marknaderna till på oro över de höga värderingarna.

Indexutveckling sedan 1986 i bifogad tabell.

Tabell: OMXS30-index
År
Kurs
Förändring, %
Högsta, %
Lägsta, %
Kommentar (Finwire)
2025
2 882,97
16,10
16,54 %
-15,53%
Donald Trump tillbaka i Vita huset, amerikanskt tullkaos, fredsförsök i Ukraina, ofta prat om AI-bubbla
2024
2 483,12
3,63%
10,59%
-4,60%
Tongivande centralbanker inledde räntesänkningscykel
2023
2 396,07
17,26%
17,61%
-0,32%
Tecken på att inflationen faller tilllbaka, stigande förhoppningar att räntetoppen har nåtts
2022
2 043,40
-15,55%
1,95%
-26,36%
Ukrainakrig, rejält högre inflation och kraftigt höjda styrräntor
2021
2 419,73
29,07%
29,36%
0,56%
Fortsatta stimulanser, vaccinationsprogram och hopp kring återöppnandet
2020
1 874,74
5,81%
10,10%
-28,82%
Coronapandemi, globala stimulansåtgärder
2019
1 771,85
25,78%
27,93%
-2,17%
Minskad konjunkturoro, framsteg handelssamtal USA-Kina
2018
1 408,74
-10,67%
6,50%
-12,59%
Handelskonflikter främst USA-Kina, allmän konjunkturoro, brexitoro
2017
1 576,94
3,94%
10,85%
-1,22%
2016
1 517,20
4,86%
7,38%
-14,25%
2015
1 446,82
-1,21%
17,44%
-6,50%
Greklands skuldkris, landet skjuter upp betalningar till IMF, Kinaoro i ekonomin
2014
1 464,55
9,87%
10,98%
-6,48%
2013
1 332,95
20,66%
21,16%
0,38%
2012
1 104,73
11,83%
14,14%
-4,73%
Eurokrisen, Draghi levererade "what ever it takes"
2011
987,85
-14,51%
2,34%
-27,91%
Eurokrisen (skuldkrisen i Europa)
2010
1 155,57
21,42%
22,88%
-3,40%
2009
951,72
43,69%
47,49%
-10,68%
2008
662,33
-38,75%
0,00%
-48,52%
Finanskrisen, subprime-bubbla i USA, Lehman går omkull
2007
1 081,44
-5,74%
15,19%
-8,78%
2006
1 147,27
19,51%
20,12%
-9,36%
2005
960,01
29,40%
30,31%
-2,31%
2004
741,88
16,59%
18,80%
-0,44%
2003
636,29
29,01%
30,59%
-12,75%
USA går in i Irak
2002
493,20
-41,74%
3,83%
-51,09%
2001
846,49
-19,85%
6,98%
-41,58%
11 september
2000
1 056,11
-11,92%
29,10%
-14,39%
IT-kraschen
1999
1 198,97
70,96%
73,92%
-3,67%
IT-bubblan byggs upp
1998
701,31
16,94%
38,14%
-17,14%
Finanskrisen i Ryssland, Ryssland ställer in betalningar
1997
599,71
27,79%
43,84%
-1,59%
Asien i finansiell kris
1996
469,29
38,86%
38,88%
-4,11%
1995
337,96
18,83%
30,88%
-5,05%
1994
284,40
3,42%
13,94%
-7,17%
1993
274,99
53,08%
56,31%
-4,60%
Fastighetskrisen, bankkrisen
1992
179,64
7,64%
11,40%
-27,79%
Fastighetskrisen, bankkrisen, Riksbanken höjer marginalräntan till 500 %
1991
166,89
11,01%
39,24%
-8,55%
Fastighetskrisen, bankkrisen
1990
150,33
-27,89%
11,26%
-33,55%
Fastighetskrisen, bankkrisen
1989
208,48
30,62%
39,34%
-4,45%
1988
159,61
51,78%
52,76%
-1,39%
1987
105,16
-16,66%
29,77%
-22,90%
Oktoberkraschen, svarta måndagen
1986
126,18
Källa: Bloomberg kursdata


Lars Johansson
lars.johansson@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire

Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån