STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) EU-tjänstemän arbetar med att ta fram en plan för hur en bank ska kunna hållas vid liv efter en bankkris, tre år efter att schweiziska myndigheter tvingades agera snabbt för att förhindra kollapsen av Credit Suisse.

Det skriver Politico.

Detta är ett problem som EU fortfarande inte har löst, nästan två decennier efter finanskrisen 2008, trots att omfattande regleringar införts för att säkerställa att aktieägare och fordringsägare ska bära förlusterna när en bank fallerar.

Men det finns fortfarande luckor i regelverket, vilket innebär att skattebetalarnas pengar riskerar att användas för att rädda stora banker när nästa kris inträffar, ett mardrömsscenario för redan pressade regeringar som försöker återhämta sig från flera kriser i rad.

Det sista EU behöver just nu är att en bank i storleksordningen Deutsche Bank, Unicredit eller BNP Paribas kollapsar.

I stället för att vänta på nästa finanskris har EU-kommissionen börjat arbeta med en lösning, enligt ett konfidentiellt dokument som Politico tagit del av. Målet är att lösa det så kallade ”måndagsmorgonproblemet”, där en räddad bank kan framstå som solvent på pappret efter en helgoperation men ändå få slut på likvida medel om insättare tar ut sina pengar och investerare vägrar att låna ut kapital.

"Avsaknaden av en lämplig europeisk mekanism leder till kvarstående brister i krishanteringsramverket som undergräver trovärdighet och förtroende. Denna osäkerhet skapar också risker för nationella budgetar, EU:s ekonomi och finansieringen av unionens prioriteringar", står det i dokumentet.

Credit Suisse fungerar som en påminnelse om de enorma summor som krävs för att hålla en stor räddad bank vid liv när marknadens förtroende väl har försvunnit. Krisen 2023 kom tätt efter kollapsen av Silicon Valley Bank, som visade hur snabbt sparare kan tömma sina konton med några få knapptryckningar.

De schweiziska myndigheterna satte under en hektisk helg samman ett räddningspaket för att hålla Credit Suisse flytande tills konkurrenten UBS kunde ta över den krisdrabbade banken.

EU kan inte kopiera den schweiziska modellen eftersom unionen saknar en gemensam statskassa som kan ingripa. Bryssel har dessutom utarbetat hundratals sidor regler för att undvika att skattebetalarna får stå för notan.

Regelverket kräver att banker upprättar så kallade ”levande testamenten” (krisplaner) och bygger upp buffertar av förlustabsorberande kapital som myndigheterna kan använda för att stabilisera en fallerande bank under en helg. Denna process kallas resolution.

Den gemensamma resolutionsnämnden, Single Resolution Board (SRB), förvaltar dessutom en branschfinansierad säkerhetsfond som kan användas för att stödja en bank under resolution om dess egna förlustbuffertar inte räcker till.

Men inget av detta hjälper om den räddade banken inte kan få tag på de kontanter som krävs för att driva verksamheten när marknaderna öppnar på måndagsmorgonen.

ECB kan samtidigt inte bara skapa pengar för att täcka förluster som egentligen tillhör en regering eller en fallerande bank. För att försöka lösa dessa problem har kommissionen begärt tekniska synpunkter från EU:s tyngsta institutioner: ECB, SRB samt euroområdets krisfond European Stability Mechanism (ESM).

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt