(tillägg: från stycke fem)

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Konflikten i Mellanöstern har förändrat bilden betydligt, och tillväxtprognosen dras nu ned och inflationsprognosen upp.

Det skriver EU-kommissionen i sin vårprognos.

BNP i euroområdet väntas öka med 0,9 procent i år och 1,2 procent nästa år.

I novemberprognosen spåddes +1,2 procent i år och +1,4 procent nästa år. Under 2025 var tillväxten 1,4 procent.

För EU spår kommissionen en BNP-tillväxt på 1,1 procent i år och 1,4 procent nästa år.

Kommissionen skriver att de nu ser svagare ekonomisk aktivitet, eftersom konflikten i Mellanöstern utlöser en ny energichock som åter eldar på inflationen och skakar det ekonomiska sentimentet.

Före slutet av februari väntades ekonomin fortsätta expandera i måttlig takt samtidigt som inflationen skulle fortsätta falla, men utsikterna har förändrats avsevärt sedan konfliktens utbrott.

Inflationstakten började stiga några veckor efter konfliktens början, drivet av den kraftiga uppgången i energipriserna, och den ekonomiska aktiviteten tappar nu fart. Situationen väntas förbättras något under 2027 om spänningarna på energimarknaderna lättar.

Som nettoimportör av energi är EU-ekonomin mycket känslig för den energichock som konflikten i Mellanöstern orsakat, den andra sådana chocken på mindre än fem år.

De stigande energipriserna innebär högre kostnader för hushållen och kraftigt ökade kostnader för företagen, vilket pressar vinsterna i många branscher och i praktiken leder till att inkomster förs ut ur EU-ekonomin och till energiexporterande länder.

Konfliktens utbrott fick konsumentförtroendet att falla till den lägsta nivån på 40 månader, mot bakgrund av växande oro för stigande inflation och förlorade arbetstillfällen.

"Trots detta väntas konsumtionen förbli den viktigaste drivkraften för tillväxten. Företagsinvesteringarna väntas samtidigt hämmas av stramare finansieringsvillkor, lägre vinster och ökad osäkerhet. Svagare extern efterfrågan tynger också exporttillväxten", skriver kommissionen.

Satsningar på diversifierad energiförsörjning, minskade utsläpp och lägre energiförbrukning har gjort EU-ekonomin bättre rustad att hantera dagens chock.

Men de kortsiktiga inflationsutsikterna har försämrats och totalt väntas KPI-inflationen i euroområdet uppgå till 3,0 procent i år och 2,3 procent nästa år. I november spåddes 1,9 procent i år och 2,0 procent nästa år.

På arbetsmarknaden väntas den långvariga nedgången i arbetslösheten upphöra, och arbetslösheten stabiliseras på 6,4 procent i år och nästa år.

Budgetunderskottet, som andel av BNP, väntas stiga till 3,3 procent i år och 3,5 procent nästa år, och skuldnivå i förhållande till BNP väntas också stiga från 90,2 procent i år till 91,2 procent nästa år.

Den största risken kring prognosen gäller konfliktens varaktighet i Mellanöstern och dess konsekvenser för de globala energimarknaderna.

Med tanke på den ovanligt höga osäkerheten, och det krympande fönstret för en snabb normalisering av försörjningsläget, kompletteras huvudscenariot med ett alternativt scenario som utgår från mer långvariga störningar.

I detta scenario antas energipriserna stiga betydligt över terminsmarknadens grundantaganden, toppa i slutet av 2026 och först därefter gradvis åter närma sig dessa nivåer mot slutet av 2027. EU-tillväxten blir endast 0,7 procent i år, och KPI-inflationen ytterligare 1,1 procentenheter högre nästa år.

"I ett sådant scenario skulle inflationen inte falla tillbaka och den ekonomiska aktiviteten skulle inte återhämta sig under 2027 som i huvudprognosen. Dessutom kan högre priser få hushåll och företag att minska konsumtion och investeringar betydligt mer än väntat", skriver kommissionen.

Vidare kan direkta brister på vissa råvaror och insatsvaror förvärras och skapa kedjeeffekter i globala produktionskedjor samt försämra livsmedelsöverkomligheten.

Den pågående försvagningen i arbetskraftsefterfrågan kan också signalera en mer negativ utveckling för sysselsättningen framöver.

Fortsatt osäkerhet kring den globala handelspolitiken och den pågående omstruktureringen av geopolitiska relationer och handelsflöden kan ytterligare tynga förtroendet och den ekonomiska aktiviteten, skriver kommissionen.

Makroredaktionen +46 8 51917931 https://twitter.com/makroredaktion

Nyhetsbyrån Direkt