STOCKHOLM (Direkt) Kommuners och regioners ekonomiska situation har förbättrats och de gick på plus förra året, men demografiutvecklingen, investeringsbehov och underskott från åren med sämre förutsättningar innebär fortsatta utmaningar.

Det skriver Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, i en prognos som publicerades på onsdagen.

SKR noterar att den svenska ekonomin håller på att återhämta sig.

Det ekonomiska läget för både kommuner och regioner var bättre 2025 än under de föregående två åren, mycket till följd av att pensionskostnaderna sjunkit tillbaka i och med att inflationen normaliserats.

En positiv utveckling på arbetsmarknaden, där antalet arbetade timmar återigen ökar stärker samtidigt skatteunderlaget som förväntas växa med 4 procent 2026.

Samtidigt står kommuner och regioner inför stora utmaningar kommande år, till stor del drivet av den demografiska utvecklingen.

Efter en längre period av befolkningstillväxt präglas utvecklingen nu av mycket låga födelsetal, fler äldre och en avstannad eller negativ befolkningstillväxt i många delar av landet.

Kommuners och regioners intäkter minskar relativt snabbt i takt med invånarantalet. Kostnaderna däremot är mer trögrörliga. Det leder, på kort sikt, till ökade kostnader per invånare.

"För kommuner och regioner förbättras de ekonomiska förutsättningarna på kort sikt, men en befarad fortsättning på energikrisen utgör en uppenbar risk för återhämtningen", säger Emelie Värja, SKR:s chefekonom, i en kommentar.

Samtidigt ställer de långsiktiga utmaningarna stora krav på prioritering, omställning och anpassning.

Kommuner och regioner står inför stora investeringsbehov. Det gäller allt från upprustning av gamla avloppsnät till klimatanpassningar och satsningar på civilt försvar.

Samtidigt som anpassningar sker i kommuner och regioner genomförs omfattande statliga reformer, inom bland annat skolan, som i flera fall kräver ökade personalresurser och förändrade arbetssätt.

Resultatet i kommunerna uppgick 2025 till 32 miljarder kronor, vilket är bättre än föregående år och genomsnittligt sett över en tioårsperiod.

Skillnaderna mellan kommuner är dock stora. Det är främst större kommuner som står för överskottet, medan 38 kommuner gick med underskott, av dessa hade de flesta färre än 11.000 invånare.

Dessutom har höga investeringsnivåer under flera år lett till ökad skuldsättning i många kommuner. Totalt sett har de långfristiga skulderna i kommunerna ökat från 51 procent 2015 till 88 procent 2025, som andel av skatter och bidrag.

Sju av 21 regioner redovisade underskott 2025. På ett övergripande plan har regionerna dock vänt två år med stora underskott till ett samlat resultat på 8 miljarder kronor.

Resultatet förklaras dels av kraftigt minskade pensionskostnader, dels av att de riktade statsbidragen blev högre än förväntat. Även det gemensamma arbetet att minska andelen inhyrd vårdpersonal har bidragit.

Den stora utmaningen för regionerna är kostnaderna för sjukvården, som stiger stadigt för varje år. Kostnadsökningen drivs till stor del av den medicintekniska utvecklingen.

"Enkelt uttryckt blir vården bättre och mer effektiv, och samtidigt dyrare att bedriva", skriver SKR.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt