95 procent av svenskarna anser att det är viktigt att ha ett sparande. Ändå har var femte svensk inget sparkapital eller ett sparkapital under 10 000 kronor. Det visar en undersökning som Swedbank presenterade i Almedalen på tisdagen. Resultatet är snarlikt det som tidigare kommit från SCB, där också nästan var femte svarat att de inte kan få fram 8 000 kronor till en oförutsedd utgift.

Samtidigt visar statistik från Kronofogden att inte mindre än 400 000 svenskar är överskuldsatta, vilket enligt kronofogde Lena Bäcker kostar samhället 30-50 miljarder kronor varje år. 1,2 miljoner svenskar har enligt henne ekonomiska problem.

"De drabbade kommer från alla samhällsklasser. De har av olika anledningar hamnat i en ekonomisk kris, av orsaker som kan drabba vem som helst så som arbetslöshet eller skilsmässa", sa Lena Bäcker under ett seminarium på tisdagen.

Swedbanks vd Michael Wolf menade att det är extra problematiskt att skulderna ökar och sparandet minskar när det sociala skyddsnätet inte är lika starkt som tidigare, som han uttrycker det.

"I längden påverkas förstås även Swedbank av att hushållen inte har den robusthet som krävs om krisen förvärras i Sverige. Hittar vi ingen lösning på detta kommer vi att få ett svagare Sverige. Vi har dessutom haft en extremt stark trend bakom oss av riskfyllt sparande, och där kanske hushållen måste börja tänka om", sa Michael Wolf.

Seminariumet anordnades av han egen bank, med ett minst sagt stort intresse av att folk ökar sitt sparande. Inbjuden var finansmarknadsminister Peter Norman, som tillfrågades hur vi ska få bukt med det låga buffertsparande och den höga skuldsättning som finns bland svenska privatpersoner.

Men om Michael Wolf väntade sig skattelättnader eller andra incitament för ett ökat sparande så hoppades han på för mycket. Istället gick Peter Norman på den linje som han tillsammans med finansminister Anders Borg gått på de senaste året. Nämligen att det är bankerna som är boven i dramat.

"Om jag kommer till banken med en fondportfölj där jag betalar 1,5 procent i avgift och vill sälja av allt och börja amortera så är incitamenten hos min bankman att avråda mig från att göra det väldigt starka. Banken tjänar mer på mitt stora bolån och på mitt sparande i finansiella produkter än om jag amorterar. Där måste en kulturförändring hos banken till", sa Peter Norman.

Han fortsatte:

"Det handlar delvis om hur vi uppfostrar våra barn och hur vi pratar om bolån på våra arbetsplatser. Men främst är det ändå en kultur som måste ändras hos bankerna", sa Peter Norman.

Han ville veta hur Michael Wolf skulle få till stånd denna förändring hos sina kontorschefer, att få dem att främja amorteringar hos kunderna och därmed acceptera ett möjligt sämre resultat för kontoret.

Det gav inte Michael Wolf något entydigt svar på, men hävdade att Swedbank är den bank som går åt rätt håll.

"Vi var en av de drivande i införandet av bolånetaket, och vill få till en amorteringskultur på lån över 75 procent. Men det räcker inte att en enda bank jobbar med att förändra beteenden, för då går kunden bara till en annan bank som lånar ut istället. Alla banker tillsammans måste jobba för det här", sa Michael Wolf.

Både Michael Wolf och Peter Norman var överens om att det, i den räntemiljö vi befinner oss i, i nuläget är ett bra tillfälle för ett hushåll att amortera på sitt bolån.

På samma seminarium förde miljöpartiets ekonomisk-politiske talesperson Per Bolund fram ett flertal åtgärder för att minska hushållens skulder. Han ville se amorteringskrav, en justering av bolånetaket och dessutom eventuellt minska ränteavdragen. Peter Norman och Emma Lennartsson, socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, pekade mer på vikten av att få fler i arbete, så att fler får möjlighet att spara mer.