Grekland kommer att be Ryssland att sänka sina gaspriser för grekiska hushåll och att göra avsteg från EU:s importförbud och tillåta grekiska produkter som färsk frukt att importeras till Ryssland igen.

Det rapporterar tyska Spiegel Online på måndagen.

Frågorna kommer att ställas av Greklands energiminister Panagiotis Lafazanis och parlamentets talman under en tvådagarsvisit som inleds i dag, måndag.

"Tsipras bör noga överväga om ett aggressivt autokratiskt system i Moskva är den riktige partnern för honom eller de fria och demokratiskt styrda folken i Europa, som under årtionden visat mycket stor solidaritet med Grekland", sade Manfred Weber, ledare för kristdemokraterna i EU-parlamentet i en kommentar enligt Der Spiegel.Trots långa expertsamtal mellan Grekland och trojkan under helgen gjordes inte tillräckliga framsteg för någon utbetalning av nödlån kan ske inom kort från euroländerna.

Det uppgav EU-källor på söndagen.

Grekland är i akut behov av likviditet och hade hoppats på ett eurogruppsmöte redan på onsdag, med beslut om en delutbetalning på kanske 1 miljard euro. Det är euroländernas finansministrar i eurogruppen som fattar beslut om utbetalningar.

Tjänstemännen från EU-kommissionen, ECB och IMF (före detta trojkan) ansåg att nödvändiga detaljer saknades i Greklands reformplan med 13 punkter. Vid möten i Bryssel kallas de nu Brysselgruppen.

Enligt EU-källor är ett eurogruppsmöte veckan före påsk högst osannolik medan åsikterna går i sär om möjligheterna för ett möte veckan efter påsk.

En EU-källa trodde dock att diskussionerna kunde vara mogna för ett möte på statssekreterarnivå den 1 april - alltså för euroarbetsgruppen, som förbereder finansministrarnas möten.

Den 9 april måste Grekland göra en återbetalning på 450 miljoner euro till IMF.

Arbetsdagar går också bort genom den kristna ortodoxa påsken, som infaller en vecka efter den katolska-protestantiska påsken.

Sent i fredags nedgraderade kreditvärderingsinstitutet Fitch Greklands kreditbetyg till CCC från B med hänvisning till "extrem press på den grekiska regeringens finansiering".

Greklands paket siktar på att dra in 3 miljarder euro i ytterligare intäkter i år för att nå ett primärt budgetöverskott på 1,5 procent av BNP. (Tillväxten beräknas bli 1,4 procent.)

Huvuddelen av intäkterna kommer från en bibehållen fastighetsskatt (2,5 miljarder euro).

Syriza-regeringen har sagt att den inte går med på "recessionära åtgärder", som sänkningar av löner och pensioner, eller att göra uppsägningar lättare.

De 13 åtgärderna, förutom fastighetsskatten, var:

Höjd marginalskatt för höginkomsttagare (mer än 100.000 euro per år) till 45 procent från 42 procent. För låginkomsttagare höjs det skattefria grundavdraget från 5.000 euro till 12.000 euro endast gradvist i stället för omedelbart, som Syriza lovade inför valet.

Moms höjs för vissa varor. Premiärminister Alexis Tsipras uppges ha gått med på momshöjningar på de grekiska öarna, något som finansministern Yanis Varoufakis motsatte sig. Planer finns också på höjda punktskatter på lyxvaror, alkohol och tobak.

Systemet för skatteuppbörd ska reformeras. Ett oberoende sekretariat ska skapas.

Kampen mot korruption och smuggling av bränsle och tobak ska intensifieras.

Skattemyndigheten ska göras självständig.

En skatteamnesti innebär att hittills odeklarerade inkomster utomlands bara beskattas med 15-20 procent om de återförs till Grekland.

Privatiseringen av Pireaus hamn väntas inbringa mer än 500 miljoner euro. Dessutom ska 14 regionala flygplatser privatiseras.

Licenser för internetvadslagning ska säljas.

De flesta förtidspensioneringar ska stoppas och socialförsäkringsfonder slås samman.

Arbetsrätten ska reformeras efter ILO-standarder.

En ny regim för bankers nödlidande krediter ska införas.

En granskning ska göras offentliganställdas förmåner utöver lön.