Jobbskatteavdraget förstärks och grundavdraget höjs, vilket ger en skattesänkning för både löntagare och pensionärer. Bra så. Men det sker i ett läge där inflationen fortfarande är relativt hög, vilket kan äta upp en stor del av lättnaden. Särskilt för de med höga lån och höga fasta kostnader. Dessutom kan skattesänkningar, om de får någon effekt, bidra till att hålla efterfrågan uppe och därmed inflationen.

Även förslaget om lägre matmoms och sänkt elskatt går att fundera på. Inte jättebilligt för staten och frågan är även här vad effekten verkligen blir? Momsen på livsmedel sänks från 12% till 6 % under en period och elskatten sänks med nära tio öre per kilowattimme. Kommer livsmedelskedjor och elbolag låta hela sänkningen slå igenom i konsumentledet? Nu har regeringen lovat att en nybildad matkommission ska säkerställa att så sker. Vi får väl vänta och se helt enkelt.

Underskatta inte kostnadschocken

En tillfällig momssänkning kan annars skapa ryckighet och framför allt upplevas som en ovälkommen prishöjning den dagen den upphör. Vi ska inte underskatta effekter av en kostnadschock.

Att barnfamiljer får lättnader genom en sänkt maxtaxa för förskola och fritids är fint, men kommer det verkligen gynna de regeringen vill det ska gynna? Eller blir det familjer med högre inkomster – mest. Kostnaderna ska hur som helst minska med flera tusen kronor per år för många familjer är det tänkt. Men att sänkningen dröjer till mitten av nästa år känns som oceaner av tid bort. Hushållen kommer inte märka nått av detta på ett bra tag.

För personer med sjuk- och aktivitetsersättning innebär höstbudgeten visserligen en skattelättnad, men det kritiker riktar in sig på är att grundproblemen med ersättningsnivåerna är kvar. Reformen lyfter alltså inte de lägsta inkomsterna nämnvärt. Det kanske å andra sidan aldrig har varit regeringens ambition.

Bättre med en buffert än utan

Sparförslagen med bland annat ett dubblerat tak för skattegynnat ISK-sparande, från 150 000 till 300 000 kr, och kapitalförsäkring är positivt. Alla behöver vi en buffert. Saker och ting löser sig bättre då. Sen är det klart att de som har råd att spara mest är de största vinnarna.  

Vem som gynnas mest av finansminister Svantessons budget beror på hushållens ekonomi och livssituation.

Så sammanfattningsvis framstår höstbudgeten som en satsning som kan ge viss kortsiktig lättnad i plånböckerna. Men löser det de underliggande problemen med höga boendekostnader, långsiktig inflation och strukturellt svag produktivitetstillväxt – knappast.

Den som lever får se.