Christian Ragnartzmenar att de flesta har kommit att få en alldeles för liten andel av den statliga pensionen placerad i aktier. Som reglerna ser ut i dag hamnar nämligen den passiva 19-åringens premiepensionspengar i samma påse som 67-åringens.

Helst skulle Christian Ragnartz vilja dela upp icke-väljarnas pensionskapital i generationsfonder med risknivåer anpassade till hur långt det är tills pensionen ska tas ut, men det har AP-fondens ägare, staten, hittills sagt nej till.

Christian Ragnartz berättar här hur han ser på riskspridning, förvaltningsstrategier och om sin kritiska inställning till fondförvaltarnas prispolitik.

Hur ser ni på aktiv jämfört med passiv förvaltning på olika marknader?

"När vi ska placera på en marknad så är det första vi funderar på om det går att skapa mervärde med aktiv förvaltning jämfört med passiv. En aktiv förvaltning måste inte bara vara bättre än en passiv indexförvaltning, den måste även kompensera den aktiva förvaltningens högre kostnader. Aktiv förvaltning kostar upp emot 20 gånger mer än passiv förvaltning."

"Vi har bestämt oss för att enbart ha passiv indexförvaltning för amerikanska kontinenten, eftersom USA-börserna som helt dominerar här är så genomlysta och effektiva att det är svårt att överträffa index med aktiv förvaltning. Däremot tror vi att det lönar sig med aktiv förvaltning i Asien och Japan. När det gäller Europa har vi valt att ha en aktiv förvaltning på halva den portföljen. Och på den svenska aktiemarknaden är vi mer positivt inställda till aktiv förvaltning. I vår Sverigeportfölj är två tredjedelar aktivt förvaltade och resten passivt."

Har ni några planer på att förändra innehållet i era fonder?

"Vi funderar på att bli mer aktiva i vår handel med valutor, eftersom vi bedömer att den marknaden inte är riktigt effektiv och att det kan gå att tjäna pengar även där. Dessutom funderar vi på att under 2007 öka vår exponering mot tillväxtmarknader. Vi kan inte bara negligera Kina och Indien. Men när vi ger oss in i sådana marknader är det för att ta en långsiktig position."

Ni valutasäkrar en del av era utländska innehav. Varför?

"Vi valutasäkrar 50 procent av de stora valutorna, dollarn, euron, pundet och yenen. Vi ser det som ett enkelt och billigt sätt att minska risken och enligt lag ska Premiesparfonden ha en lägre risk än genomsnittet i premiepensionssystemet."

Men med så lång placeringshorisont som pensionsfonderna har, borde väl upp- och nedgångar i valutor ta ut varandra. Lönar det sig med valutasäkring på så lång sikt?

"Det råder det delade meningar om, men vi ser det i alla fall som ett sätt att sänka risken. Man får inte glömma att det redan i dag finns sparare i fonden som har gått i pension och börjat ta ut sina pengar. Jag tycker att valutasäkring är bra och om jag hade satt upp en privat fond utanför pensionssystemet, så hade jag även valutasäkrat den."

Finns det några planer på att starta fler fonder än dagens två?

"Vi har funderat länge på att göra om premiesparfonden till generationsfonder. Fram till man är runt 60 år bör man ha en stor andel aktier. Därefter kan man börja öka andelen räntor. Rent principiellt anser jag att det borde finnas en hävstång på aktiedelen i en generationsfond när man är ung, för att kompensera för att inkomstpensionen utgör en så stor del i förhållande till premiepensionen."

"Inkomstpensionen kan ses som en stor realobligation och en normal sparare kommer att ha ungefär 30 procent i aktier vid 65 årsdagen om man ligger i en ren aktiefond under hela spartiden. Det hade sannolikt varit bättre om man hade en hävstång i aktiedelen från yngre dagar så att man får en hög aktieandel vid pensionstillfället. Och först när man närmar sig pensionsdagen kan man börja minska andelen aktier."

Ni tar etiska hänsyn i er förvaltning. Tycker ni det har hämmat er?

"Nej, det har inte påverkat avkastningen negativt. Jag tycker inte man kan sätta ett pris på etiken. Det kostar i princip ingenting att ta etiska hänsyn, men värdet kan inte prissättas nog högt."

Man brukar ofta diskutera fondernas avgifter. Hur ser du på dem?

"Man brukar säga att varje tusenlapp som kommer ut ur en aktivt förvaltad fond i ett pensionssparande har kostat en 100-lapp att tillverka. Om det hade varit en indexförvaltning hade kostnaden varit cirka 20 kronor."

"Fondbranschen är helt unik när den tar ut ett pris. Det är en bransch där man kan ta ut mer och mer pengar i avgifter över tiden ju mer man växer. Märkligt, speciellt som det finns få branscher som har så stora stordriftsfördelar. Det kostar knappast mer att förvalta 10 miljarder kronor än 1 miljard. Förutom att du betalar ett högt pris som inte står i relation till tillverkningskostnaden, så existerar ingen form av garanti. Om pengarna sjunker i värde får man ingen kompensation, utan avgiften tas även ut om fonden sjunker i värde."

"Om man tänker på hur mycket avgifterna tar av avkastningen kan man bli väldigt bekymrad. Många bedömare tror aktiemarknaderna kommer att avkasta 8 procent i nominella termer per år (alltså utan hänsyn till inflationen). Väljer man en fond med en avgift på 1,5 procent, så betyder att det bara finns 6,5 procent kvar av avkastningen till fondspararen. Varje år tar förvaltaren ut nästan 20 procent av avkastningen i avgift (1,5/8 procent) i nominella termer."