VALIDERING AV BOLAGET OCH PROJEKTET – VD
9 juni, 10:46
9 juni, 10:46
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Forskningsbolaget Alzecure Pharma meddelade på tisdagsmorgonen om ett samarbets- och utlicensieringsavtal med Eli Lilly för alzheimersprojektet Alzstatin ACD680.
”Det är extremt viktigt och en validering av bolaget och projektet som vi har skapat. Finansiellt skapar det resurser att driva våra olika projekt vidare”, säger Martin Jönsson vd för Alzecure Pharma till Nyhetsbyrån Direkt.
Amerikanska Eli Lilly är sedan tidigare verksamt inom alzheimersområdet och marknadsför läkemedlet Kisunla (donanemab) som riktar in sig på placket i hjärnan så kallat amyloid beta (Aβ).
”Vi tror att det är en optimal partner. De är mycket engagerade inom alzheimersområdet som de har jobbat med länge. De bygger sitt alzheimersområde och satsar mycket på det här. Det känns som en ultimat part”, säger Martin Jönsson.
Alzecures vd nämner även de meriterade namn inom alzheimersfältet som Eli Lilly har knutit till sig inom sin organisation.
”Professor Oskar Hansson som de har anställt är en spelare som kommer att vara engagerad här. Vi har även Kaj Blennow som arbetar inom Eli Lilly, världsledande inom biomarkörer. Det är ett fantastiskt fint team de har”, säger Alzecure Pharmas vd.
Läkemedelskandidaten ACD680, som Eli Lilly har ingått avtal med Alzecure om, befinner sig i preklinisk forskningsfas och tillhör plattformen Alzstatin. Inom forskningsportföljen vid behandling mot Alzheimers sjukdom utvecklar Alzecure även en annan läkemedelskandidat inom plattformen Neurorestore, ACD856. Nyhetsbyrån Direkt ställer frågan varför Eli Lilly valde att ingå avtal om ett prekliniskt projekt framför ACD856, där förberedelser pågår för att dra igång en fas 2-studie.
”Jag tror att det bygger på den totala mekanismen och teorin bakom Alzstatin. Vad vi gör är att vi går in och påverkar produktionen utav proteiner som har påverkan på hjärnhälsa. Att kunna gå in tidigt och minska produktionen av de här skadliga proteinerna som byggs upp i plack är ett väldigt tilltalande koncept”, säger Martin Jönsson.
ACD680 tillhör läkemedelsklassen gammasekretasmodulatorer. Alzecure Pharmas vd nämner även forskning vid schweiziska läkemedelsbolaget Roche inom denna läkemedelsklass med läkemedelskandidaten RG6289.
Roche har ”en fas 2-studie som de kör nu som ska avslutas till hösten. Där har de ju haft patienter inne under 18 månader”, säger Martin Jönsson. Han nämner även att Roche under förra hösten har inlett ytterligare en fas 2-studie med RG6289 i kombination med antikroppar.
”Det har kommit data som skapar komfort och trygghet kring det här konceptet, vilket har ökat intresset. Sedan är det också så att vi har genererat ytterligare data som inte är publicerade ännu som också gör att jag tror att man har känt stort intresse av det här projektet”, säger Alzecure Pharmas vd.
Nyhetsbyrån Direkt ställer frågan om hur de finansiella villkoren i avtalet med Eli Lilly, som innehåller en förskottsbetalning om 10 miljoner dollar och som totalt kan inbringa över 1 miljard dollar i milstolpesbetalningar till Alzecure Pharma, är formulerat.
”Det är det tämligen traditionellt, men vi har ju ändå jobbat med ett önskemål om att ha ett jämnt flöde även initialt som kan stötta bolaget”, säger Martin Jönsson.
Traditionellt sett brukar inledningen av kliniska studier vara föremål för en milstolpesbetalning. Starten av kliniska studier är däremot inte något som väntas ske redan under 2026.
”I år är det inte”, säger Alzecure Pharmas vd om när starten av kliniska studier med ACD680 kan dra i gång.
Alzecure har i prekliniska studier sett tecken på att bolagets läkemedelskandidater inom Alzstatin-plattformen kan förändra ration av amyloidbeta (Aβ) i hjärnan.
Peptiden Aβ42 uppges utgöra en essentiell del i uppbyggnaden av allt större strukturer i hjärnan som med tiden bildar amyloida plack, vilket enligt amyloidhypotesen är en orsak till utvecklingen av demenssjukdomen Alzheimers sjukdom.
Samtidigt som läkemedelskandidaterna i Alzstatinplattformen verkar för att minska mängden av det skadliga Aβ42 ska den även bidra till att öka de skyddande formerna av amyloidbeta, nämligen Aβ37 och Aβ38. Siffrorna på slutet anger hur många aminosyror långt varianten av amyloidbeta är. Det sjukdomsframkallande Aβ42 handlar då alltså om en 42 stycken aminosyror lång variant.
Till skillnad från de sjukdomsmodifierande läkemedlen Leqembi (lecanemab) från Bioarctic med dess partner Eisai och Kisunla (donanemab) från Eli Lilly är läkemedelskandidaten ACD680 en småmolekyl. En annan skillnad avser verkningsmekanismen mellan Leqembi och Kisunla jämfört med tillgångarna inom Alzstatinplattformen. Medan Leqembi och Kisunla riktar sig mot protofibriller och plack, strukturer som uppkommer senare i skedet vid uppbyggnaden av placken i hjärnan, inriktar sig Alzstatin-projekten tidigare i kedjan mot själva byggstenen av placken, nämligen Aβ42. Förutom denna mekanism kan även en förändrad ratio av Aβ37, Aβ38 gentemot Aβ42 minska möjligheten för Aβ42 att klibba ihop sig till allt större strukturer.
Flera vetenskapliga artiklar som har publicerats under de senaste åren stöder användningen av läkemedelsklassen gammasekretasmodulatorer inom Alzheimers sjukdom och rönen om vilken roll Aβ42, Aβ37 och Aβ38 har för sjukdomen.
En artikel i den vetenskapliga tidskriften Neurology under 2022, där professor Oskar Hansson vid Lunds universitet är en av medförfattarna, visar ett samband mellan högre nivåer av Aβ38 från prover i ryggmärgsvätska och en lägre risk för förändringar kopplat till Alzheimers sjukdom. Upptäckterna från studien uppges föreslå att gammasekretasmodulatorer kan vara ett effektivt alternativ i behandlingen av Alzheimers sjukdom.
En annan artikel som publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Alzheimer's & Dementia under november 2021 beskriver förhållandet mellan peptiderna Aβ37/42 som en biomarkör för Alzheimers sjukdom.
Ytterligare en artikel i Chemical Science under 2022 belyser hur tre Aβ-peptider individuellt och i kombination hindrar aggregering av Aβ42 som uppges ligga bakom uppbyggnaden av plack i hjärnan. Som medförfattare till denna artikel finns ett för svenskar känt namn inom Alzheimersområdet, nämligen professor Henrik Zetterberg, men även professor Sara Linse vid Lunds universitet. Artikeln kretsar kring varianterna Aβ 37, 38 och 40. Resultaten visar att de tre kortare varianterna av amyloid-beta, individuellt och i kombination förhindrar uppbyggnaden av Aβ42.
Alzecure Pharma hade vid 10.45-tiden rusat 300 procent till 5:54 kronor.
Magnus Bernet +46 8 5191 7953
Nyhetsbyrån Direkt
9 juni, 10:46
STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Forskningsbolaget Alzecure Pharma meddelade på tisdagsmorgonen om ett samarbets- och utlicensieringsavtal med Eli Lilly för alzheimersprojektet Alzstatin ACD680.
”Det är extremt viktigt och en validering av bolaget och projektet som vi har skapat. Finansiellt skapar det resurser att driva våra olika projekt vidare”, säger Martin Jönsson vd för Alzecure Pharma till Nyhetsbyrån Direkt.
Amerikanska Eli Lilly är sedan tidigare verksamt inom alzheimersområdet och marknadsför läkemedlet Kisunla (donanemab) som riktar in sig på placket i hjärnan så kallat amyloid beta (Aβ).
”Vi tror att det är en optimal partner. De är mycket engagerade inom alzheimersområdet som de har jobbat med länge. De bygger sitt alzheimersområde och satsar mycket på det här. Det känns som en ultimat part”, säger Martin Jönsson.
Alzecures vd nämner även de meriterade namn inom alzheimersfältet som Eli Lilly har knutit till sig inom sin organisation.
”Professor Oskar Hansson som de har anställt är en spelare som kommer att vara engagerad här. Vi har även Kaj Blennow som arbetar inom Eli Lilly, världsledande inom biomarkörer. Det är ett fantastiskt fint team de har”, säger Alzecure Pharmas vd.
Läkemedelskandidaten ACD680, som Eli Lilly har ingått avtal med Alzecure om, befinner sig i preklinisk forskningsfas och tillhör plattformen Alzstatin. Inom forskningsportföljen vid behandling mot Alzheimers sjukdom utvecklar Alzecure även en annan läkemedelskandidat inom plattformen Neurorestore, ACD856. Nyhetsbyrån Direkt ställer frågan varför Eli Lilly valde att ingå avtal om ett prekliniskt projekt framför ACD856, där förberedelser pågår för att dra igång en fas 2-studie.
”Jag tror att det bygger på den totala mekanismen och teorin bakom Alzstatin. Vad vi gör är att vi går in och påverkar produktionen utav proteiner som har påverkan på hjärnhälsa. Att kunna gå in tidigt och minska produktionen av de här skadliga proteinerna som byggs upp i plack är ett väldigt tilltalande koncept”, säger Martin Jönsson.
ACD680 tillhör läkemedelsklassen gammasekretasmodulatorer. Alzecure Pharmas vd nämner även forskning vid schweiziska läkemedelsbolaget Roche inom denna läkemedelsklass med läkemedelskandidaten RG6289.
Roche har ”en fas 2-studie som de kör nu som ska avslutas till hösten. Där har de ju haft patienter inne under 18 månader”, säger Martin Jönsson. Han nämner även att Roche under förra hösten har inlett ytterligare en fas 2-studie med RG6289 i kombination med antikroppar.
”Det har kommit data som skapar komfort och trygghet kring det här konceptet, vilket har ökat intresset. Sedan är det också så att vi har genererat ytterligare data som inte är publicerade ännu som också gör att jag tror att man har känt stort intresse av det här projektet”, säger Alzecure Pharmas vd.
Nyhetsbyrån Direkt ställer frågan om hur de finansiella villkoren i avtalet med Eli Lilly, som innehåller en förskottsbetalning om 10 miljoner dollar och som totalt kan inbringa över 1 miljard dollar i milstolpesbetalningar till Alzecure Pharma, är formulerat.
”Det är det tämligen traditionellt, men vi har ju ändå jobbat med ett önskemål om att ha ett jämnt flöde även initialt som kan stötta bolaget”, säger Martin Jönsson.
Traditionellt sett brukar inledningen av kliniska studier vara föremål för en milstolpesbetalning. Starten av kliniska studier är däremot inte något som väntas ske redan under 2026.
”I år är det inte”, säger Alzecure Pharmas vd om när starten av kliniska studier med ACD680 kan dra i gång.
Alzecure har i prekliniska studier sett tecken på att bolagets läkemedelskandidater inom Alzstatin-plattformen kan förändra ration av amyloidbeta (Aβ) i hjärnan.
Peptiden Aβ42 uppges utgöra en essentiell del i uppbyggnaden av allt större strukturer i hjärnan som med tiden bildar amyloida plack, vilket enligt amyloidhypotesen är en orsak till utvecklingen av demenssjukdomen Alzheimers sjukdom.
Samtidigt som läkemedelskandidaterna i Alzstatinplattformen verkar för att minska mängden av det skadliga Aβ42 ska den även bidra till att öka de skyddande formerna av amyloidbeta, nämligen Aβ37 och Aβ38. Siffrorna på slutet anger hur många aminosyror långt varianten av amyloidbeta är. Det sjukdomsframkallande Aβ42 handlar då alltså om en 42 stycken aminosyror lång variant.
Till skillnad från de sjukdomsmodifierande läkemedlen Leqembi (lecanemab) från Bioarctic med dess partner Eisai och Kisunla (donanemab) från Eli Lilly är läkemedelskandidaten ACD680 en småmolekyl. En annan skillnad avser verkningsmekanismen mellan Leqembi och Kisunla jämfört med tillgångarna inom Alzstatinplattformen. Medan Leqembi och Kisunla riktar sig mot protofibriller och plack, strukturer som uppkommer senare i skedet vid uppbyggnaden av placken i hjärnan, inriktar sig Alzstatin-projekten tidigare i kedjan mot själva byggstenen av placken, nämligen Aβ42. Förutom denna mekanism kan även en förändrad ratio av Aβ37, Aβ38 gentemot Aβ42 minska möjligheten för Aβ42 att klibba ihop sig till allt större strukturer.
Flera vetenskapliga artiklar som har publicerats under de senaste åren stöder användningen av läkemedelsklassen gammasekretasmodulatorer inom Alzheimers sjukdom och rönen om vilken roll Aβ42, Aβ37 och Aβ38 har för sjukdomen.
En artikel i den vetenskapliga tidskriften Neurology under 2022, där professor Oskar Hansson vid Lunds universitet är en av medförfattarna, visar ett samband mellan högre nivåer av Aβ38 från prover i ryggmärgsvätska och en lägre risk för förändringar kopplat till Alzheimers sjukdom. Upptäckterna från studien uppges föreslå att gammasekretasmodulatorer kan vara ett effektivt alternativ i behandlingen av Alzheimers sjukdom.
En annan artikel som publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Alzheimer's & Dementia under november 2021 beskriver förhållandet mellan peptiderna Aβ37/42 som en biomarkör för Alzheimers sjukdom.
Ytterligare en artikel i Chemical Science under 2022 belyser hur tre Aβ-peptider individuellt och i kombination hindrar aggregering av Aβ42 som uppges ligga bakom uppbyggnaden av plack i hjärnan. Som medförfattare till denna artikel finns ett för svenskar känt namn inom Alzheimersområdet, nämligen professor Henrik Zetterberg, men även professor Sara Linse vid Lunds universitet. Artikeln kretsar kring varianterna Aβ 37, 38 och 40. Resultaten visar att de tre kortare varianterna av amyloid-beta, individuellt och i kombination förhindrar uppbyggnaden av Aβ42.
Alzecure Pharma hade vid 10.45-tiden rusat 300 procent till 5:54 kronor.
Magnus Bernet +46 8 5191 7953
Nyhetsbyrån Direkt
Fotbolls-VM 2026
SpaceX
Aktier stiger på fredshopp
Aktieanalyser
Börser i världen
Ny storägare i Beijer Ref
Valet 2026
Fotbolls-VM 2026
SpaceX
Aktier stiger på fredshopp
Aktieanalyser
Börser i världen
Ny storägare i Beijer Ref
Valet 2026
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
1,60%
(vid stängning)
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 113,57