STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Inflationen väntas ha sjunkit i juni. KPIF-inflationen väntas ha sjunkit till 1,2 procent medan kärninflationen, KPIF exklusive energi, väntas ha sjunkit till 0,3 procent.

I maj steg KPIF-inflationen till 1,5 procent från 0,8 procent månaden före, medan KPIFXE-inflationen steg till 0,5 procent från 0,0 procent. Båda utfallen var lägre än Riksbankens inflationsprognoser från mars.

Riksbanken räknade i sin juniprognos med att KPIF-inflationen skulle uppgå till 1,3 procent i juni och KPIFXE-inflationen till 0,2 procent.

SEB ser en KPIF-inflation på just 1,2 procent.

De högre internationella priserna till följd av kriget i Mellanöstern väntas bidra till ett uppåttryck på den totala inflationen även i juni.

Priser på flygbiljetter och paketresor mäts vid olika tidpunkter i KPI. Flygbiljetter registreras när de köps men påverkar KPI den månad då resan genomförs, vilket innebär att de högre flygbiljettpriserna under våren kommer att fortsätta bidra till högre inflation under sommaren.

Bränslepriserna väntas falla kraftigt jämfört med maj, men ligger fortfarande betydligt högre än för ett år sedan.

Banken räknar med att bränslepriserna sjunker med 8 procent jämfört med maj, samtidigt som de fortfarande är nästan 14 procent högre än i juni i fjol. Det innebär dock en tydlig avmattning från årstakten i maj, som uppgick till 26,9 procent.

Sänkta drivmedelsskatter väntas pressa ned bränslepriserna ytterligare i juli, då de bedöms falla med omkring 17 procent jämfört med juni.

Elpriserna väntas i stort sett vara oförändrade i juni, vilket innebär att årstakten stiger till 21,7 procent.

Prisnivån är ovanligt hög för årstiden, men terminspriserna indikerar att elpriserna kommer att falla både i juli och augusti och i stort sett normaliseras under hösten.

Risken för att höga energipriser indirekt ska driva upp inflationen har minskat. Samtidigt motverkas en del av den dämpande effekt som kronförstärkningen under 2025 annars skulle ha haft av den senaste tidens försvagning av den svenska kronan.

"Den svagare kronan utgör visserligen en uppåtrisk för inflationen, men vår bedömning är att kronförsvagningen främst neutraliserar de tidigare inflationsdämpande effekterna snarare än skapar ett nytt inflationspåslag", skriver SEB.

Samtidigt är inflationen för kärnvaror fortsatt mycket låg i Sverige, och SEB räknar inte med någon tydlig uppgång under det kommande året eller därefter.

Bortsett politiska åtgärder väntas den underliggande inflationen stiga gradvis under året.

Lägre moms på livsmedel, omfattande skattesänkningar på drivmedel och den tillfälliga halveringen av kollektivtrafiktaxorna under andra halvåret 2026 bidrar sammantaget till att pressa ned den svenska inflationen påtagligt.

Riksbanken väntas dock i stor utsträckning bortse från effekterna av dessa tillfälliga politiska åtgärder när den bedömer inflationstrycket.

"Vår bedömning är därför att Riksbanken även fortsättningsvis kommer att framhålla att den är vaksam på inflationsriskerna, men ändå lämna styrräntan oförändrad under en längre tid framöver", skriver SEB.

Nordea konstaterar att det för närvarande är mycket som händer på inflationsområdet i Sverige.

Man får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta större effekter på inflationen från finanspolitiska åtgärder.

I maj uppgick effekten till mer än 1 procentenhet, och ytterligare åtgärder är på väg. Från och med den 1 juli sänks skatterna på drivmedel, vilket innebär att finanspolitiska åtgärder kommer att sänka KPIF med mer än 1,5 procentenheter i årstakt under perioden juli–september.

Det bästa måttet på det underliggande inflationstrycket i Sverige är SCB:s beräkning av KPIF exklusive energi och med oförändrade skatter. Inflationstakten enligt detta mått var 1,3 procent i årstakt i maj.

De främsta orsakerna till att den underliggande inflationen ligger under inflationsmålet på 2 procent är den svenska kronans förstärkning under det senaste året, måttligt inhemskt kostnadstryck samt normaliseringen av energipriserna under 2024 och 2025. Dessa faktorer håller nu på att klinga av och har i vissa fall till och med vänt.

Den låga utgångsnivån innebär att både inflationstrycket och penningpolitiken väntas normaliseras nästa år.

"Efter att Riksbanken väntas hålla styrräntan oförändrad under 2026 räknar vi med två räntehöjningar på 25 punkter vardera under 2027", skriver Nordea.

SCB publicerar preliminära maj-KPIF onsdagen den 8 juli, klockan 8.00. Den definitiva statistiken publiceras den 15 juli.

Prognos juni (%) Infront Riksbanken maj Diff RB

==============================================================

KPIF m/m 0,3 0,9

KPIF y/y 1,2 1,3 1,5 -0,1

KPIFXE, y/y 0,3 0,2 0,5 -0,4

==============================================================

Diff RB är hur mycket utfallet förra månaden avvek från Riksbankens då aktuella prognos.

Mikael Sandbladh +46 8 5191 7933

Nyhetsbyrån Direkt